Totalt på Searchminds AB finns det just nu 3 Google Adwords kvalificerade personer som kan hjälpa både nya och befintliga kunder med Sponsrade länkar på Google. Under sommaren planerar vi på Searchminds AB att ha totalt 10 st anställda som är Google Adwords kvalificerade!

För mer information om vår Adwords kvalificering kan ni besöka Googles certifikationsprogram.

Se över sekretessen

När du ändå är inne på sidorna för sekretessinställningar, bör du se över dina övriga inställningar. På huvudsidan för sekretessinställningar visas en överblick visas en överblick över hur du delar information med andra på Facebook.

Byt identitet

Googles vd Eric Schmidt varnar för att människors integritet är hotad. Och han har en lösning.
När nätmobbning, förtalskampanjer, uthängningar och förtäckta hot på Nationell Idag, Flashback eller Facebook väl fått fäste i Googles index och cache finns det knappast några utsikter att dölja spåren även om människors framtida privata, sociala och yrkesmässiga liv står på spel.

Google har helt enkelt för stort kommersiellt intresse av att behålla greppet om våra digitala spår. Google vet redan ”ungefär vem du är, ungefär vad du bryr dig om, och ungefär vilka dina vänner är”, konstaterar vd Eric Schmidt i en intervju med Wall Street Journal.

Det går det förstås att tjäna pengar på, och det här är kanske det som är föremål för den mest klassiska kritiken mot Google. Företaget har hittills undvikit att ta debatten, men nu tar Eric Schmidt, som själv kanske är den person i världen som bidragit mest till den här utvecklingen, upp problemet som om det vore något som Google måste varna omvärlden för.

– Jag tror inte att samhället inser vad det innebär att allting är tillgängligt för alla hela tiden, allting går att hitta och ta reda på och allting sparas, säger han.

Men istället för att föreslå förändringar i sitt eget företag lägger han ansvaret på var och en som drabbas, och förklarar att i framtiden kommer människor att vilja byta namn – ja, hela sin identitet – för att komma undan sitt förflutna på nätet.

Idag får människor inte byta identitet hur som helst, men det borde de få göra, föreslår Eric Schmidt. Det skulle lösa problemet. Hos Skatteverket är det gratis att byta förnamn, och hos Patent- och registreringsverket går det att få ett nytt efternamn för 1.500 kronor.

Varje år sedan Skatteverket 1994 började räkna antalet svenskar som vill ha sina personuppgifter skyddade har siffran ökat med ungefär 6 procent. För att få skyddad identitet räcker det dock inte med en ansökan. Det måste finnas en hotbild. 12.110 personer hade skyddade personuppgifter i Sverige 2009.

Men personnumret kommer man inte undan. I extrema fall går det att få ett extra, påhittat personnummer. Polisen får ett fyrtiotal ansökningar om en så kallad fingerad identitet varje år.

Anna Lundberg: Vilken var din första kontakt med sociala media?

Torbjörn Sassersson: Det måste ha varit runt 1994 när man surfade runt med Netscape 1 och hade deras första sida som startsida. De var tidigt ute med att bygga upp en community på sin sajt. Netscape ”ägde” ju den privata webben på den tiden. Jag minns även min första kontakt med Macinstosh. Det var en holkmodell. Jag tyckte den var överlägsen PC på alla sätt. Netscape 1 var endast på 1 MB och fick plats på en 3,5-tumsdiskett. Man anade att det här var början på något stort och varenda större tidning skrev om Internet med stort ”i”.

Hur gick diskussionen på den tiden?
Vad trodde man om framtiden?

Torbjörn Sassersson: År 1995 gick jag en av de första utbildningarna om internet på MacMeckarna (Academedia). Vi hade Christer Sturmarks bok Internet@Sverige som kurslitteratur och en annan bok som hette Doing Business on the Internet. Diskussionen handlade om att nätanvändandet skulle bli dominerande gällande informationsinhämtning och nätet skulle ersätta biblioteken och realisera direktdemokrati.

Torbjörn Sassersson: Ines Uusman blev 1996 felciterad 1996 av SvD med att hon sagt att internet var en fluga, men i själva verket sa hon att det planlösa surfandet var en övergående fluga, eller något i den stilen. Hon hade rätt även om det idag finns ett TV-zapp-beteende även framför datorn.

Torbjörn Sassersson: Idag finns biblioteken kvar. Nätet har blivit enormt stort och välanvänt. Du kan deklarera på nätet. Sociala media ger en direktdemokratisk effekt, men vi har inte direktdemokrati i form av val på nätet. Sammanfattningsvis kan vi säga att allt det folk trodde då blev verklighet, men samtidigt förblev det gamla kvar.

Hur menar du att sociala media ger en direktdemokratisk effekt?

Torbjörn Sassersson: Föreställ dig det sociala media vi idag har i alla dess former. Vikta det mot politikernas utspel via media och hur de får ut sina budskap med hjälp av PR- och reklambyråer. Låt säga att vanliga media upptäcker att en politiker inte skött alla sina kort rätt. Sociala media reagerar då negativt och omedelbart mot denne politiker och partiet bakom. Det sker ett eko i de sociala kretsarna. Ett dåligt rykte sprids. Ibland tas initiativet direkt av någon duktig skribent på en politisk blogg och denne får 1000-tals efterföljare. Politikern döms ut i realtid av folket. Effekten blir omedelbar och det kan påverka valresultat.

Torbjörn Sassersson: Vi har här en situation där de politiska partierna och deras ledare måste ta stor hänsyn till folkets uppfattningar på ett mycket mer vaket sätt.

Och vad kan en politiker göra för att rädda sitt rykte online? Kan denne ta hjälp?

Torbjörn Sassersson: PR-byråerna har bra koll på hur ett dåligt rykte kan återställas till ett gott, men att lyckas häva en negativ ryktesspridning på nätet kräver speciallösningar som dessa byråer i de flesta fall saknar. Det är här som rykteshanteringsbolagen kommer in i bilden som underleverantörer. Dessa kan vända upp och ner på sökresultaten i Google och häva en nätmobb.

Är inte det omoraliskt? Tänk om nätmobben har rätt? Politikern är kanske en skurk?

Torbjörn Sassersson: Kanske det, men min uppfattning är att nätmobbar i sig själva innehåller starka element av förutfattade meningar, har en uppviglande karaktär och ger prov på rent förtal. Nätmobbar har i själva verket kriminella egenskaper. Självklart ska inte en sådan mobb få möjligheten att förstöra ett rykte innan det ens är klarlagt vad som föranledde det. Till exempel måste den utsatte få komma till tals med sin egen version. Om nätmobbar får verka fritt går vi tillbaka till medeltidens frånvaro av rättsystem, då folk hängdes på torget.

Men har inte folk rätt att tycka vad de vill?

Torbjörn Sassersson: Självklart, men det gäller ju i båda riktningarna och vi har ett lagväsende som reglerar var gränsen går mellan ett fritt tyckande och förtal respektive ärekränkning. Problemet är att idag fungerar det inte på webben. Det är laglöst.

Hur menar du med laglöst?

Torbjörn Sassersson: Det betyder att anmälningar som görs inte leder till något. Fallen läggs ner eller tas inte ens emot. En handläggare på JK, Axel Pettersson, hänvisade vid en förfrågan, till den lokala åklagarmyndigheten som i sin tur hänvisade till polisen. Den utsatte måste alltså polisanmäla ärendet. Hur polisanmäls en nätmobb om de som skriver är anonyma?

Det enda den drabbade kan göra är att vädja till moderatorerna i ett forum att radera kränkande inlägg eller att vädja direkt till bloggskribenterna. Föreställ dig att det rör sig om 50 bloggare och lika många forumsskribenter. Hur ska du gå tillväga? Har du tid? När det startades en hatblogg mot Petra Mede var det över 10.000 Facebook-medlemmar som anslöt sig.

Så vad kan offret göra då?

Torbjörn Sassersson: Om inte Facebooks administration agerar måste betydligt mer kraftfulla åtgärder vidtas. Ett ORM-bolag kan vända upp och ner på sökresultaten vid sökning på den drabbades namn.

Hur då?

Torbjörn Sassersson: Det är ju affärshemligheter, men det innebär i princip att vad en person kan göra för att reparera sitt eget rykte multipliceras och får en hundrafald effekt med hjälp av smart mjukvara och en vaken operatör bakom spakarna.

Det låter olagligt, handlar det om hacking?

Torbjörn Sassersson: Absolut inte. Det är helt lagligt och det löser ett laglöshetsproblem som rättsväsendet inte klarar av att hantera. Det krävs en Lisbeth Salander för att komma till rätta med problemet.

Jasså, men Lisbeth Salander var ju hacker?

Torbjörn Sassersson: Ja, men inte den här gången. Det handlar mycket om att förstå hur sökmotorernas algoritmer är skrivna – beteendet – och att följa upp hur Googles programmerare hela tiden förbättrar Google. Egentligen arbetar ORM-konsulterna på samma sida som Google-programmerarna. Båda parter vill ju egentligen skapa en korrekt sökträffbild vid sökning på ett ord eller ett personnamn.

Vad är en ORM-konsult?

Torbjörn Sassersson: En Online Reputation Management-konsult.

Finns det inte risk för att sökmotorn Google ger en förskönad bild av verkligheten om ORM-konsulterna skulle samarbeta med Googles programmerare?

Torbjörn Sassersson: Ger en anonym nätmobb en balanserad och rättvis bild av sitt offer? Knappast inte. Jag ställer mig frågan om Google kan genomskåda nätmobbar och hatattacker mot enskilda individer. Det borde gå antar jag.

Hur då, menar du?

Torbjörn Sassersson: Jag vet inte exakt hur Google ska konfigureras, men det borde vara möjligt för utvecklarna att få Google att genomskåda både kvantiteten av negativt värdeladdade ord och naturen på språkbruket. Om det uppstår en slags ”flame” på nätet där ett personnamn omnämns inbäddat av negativa ord och ett hårt språk borde Google uppmärksamma det.

Och censurera det?

Torbjörn Sassersson: Inte nödvändigtvis. Låt säga att den utsatte individen försöker publicera sin version av situationen så försvinner normalt den svarsartikeln ned i ingenstans på webben bland allt negativt brus. Surfarna på nätet hittar alltså bara det negativa, men inte den part som bruset handlar om.

Kanske kan Google på något sätt lyfta fram den andre parten i ljuset så att säga. Jag har ingen aning faktiskt. Jag spekulerar. Jag är ingen programmerare, men jag förstår problemet som måste lösas.

Hur menar du med att lyfta fram den andre parten ut i ljuset?

Torbjörn Sassersson: Jag menar att det som avgör vilken dom som en person tilldelas av folk som googlar personens namn och sedan läser om denne till stor del är beroende av vad de tio första sökträffarna på Google visar. Om det finns några hatartiklar på första sökträffsidan, men ingen dementi eller svarsartikel bredvid hatet kan naturligtvis folk i allmänhet få fel uppfattning om personen.

Men vem bryr sig egentligen vad som står på nätet om någon annan?

Torbjörn Sassersson: Folk som söker jobb och rekryteringskonsulter. Jag skrev en artikel om det vilken tar upp problemet att rekryteringsbranschen googlar sina kandidater och sedan inte kan undvika att ta intryck av vad de läser. Undersökningar visar att rekryterarna väldigt ofta googlar sina kandidtater. Dessa säger att de tar vad de läser med en nypa salt, men jag tror alltså inte det. De flesta tänker nog att ingen rök utan eld och har en kandidat en ”aura” av för mycket negativitet är det alltid tryggare för rekryteraren att ta en annan kandidat som känns mer ”ren”. Rekryteraren vill ha ryggen fri och väljer bort problempersoner.

Men det kanske inte alls är en problemperson och i själva verket är en mycket duktig och smidig medarbetare?

Torbjörn Sassersson: Exakt.

Så med hjälp av ORM kan en persons rykte repareras genom att Google tvingas lyfta fram positiva och korrekta webbsidor om den drabbade personen, webbsidor som trycks upp till första sökträffsidan. Är det så?

Torbjörn Sassersson: Ja, eftersom inte Google i sig själv skapar en rättvis bild måste ORM användas i vissa fall.

Det är knappast gratis. Vad kostar det?

Torbjörn Sassersson: Jag har sett siffror från 25,000 kr och uppåt. Siffran kan säkert stiga till flera 100,000 kr om skyddet ska tillämpas över en längre period.

Vem har råd med det?

Torbjörn Sassersson: Företag och politiker i högre positioner har råd. De slipper ju själva personligen att betala.

Enskilda personer då? Hur ska de få hjälp?

Torbjörn Sassersson: Det är värre. Om de inte kan eller vill betala måste de söka hjälp inom sina vänkretsar.

Du menar att en nätmobb kan elimineras eller motarbetas av sitt eget offer som samarbetar med sina vänner i sin tur?

Torbjörn Sassersson: Ja, det finns smarta sätt som den drabbade kan iscensätta. Till exempel kan flera drabbade personer hjälpa varandra och då är ”force morale” hög. Alla vet ju hur det är. De får passa sig för att attackera nätmobben för det leder bara till ännu mer konflikt och offret eller offren kan till och med framstå som konfliktbenägna trots att de egentligen agerar i rent självförsvar.

Det låter besvärligt. Har du egen erfarenhet?

Torbjörn Sassersson: Absolut. Jag har själv drabbats och även hjälpt utsatta personer som råkat ut för nätmobbar. Det bästa är att agera helt inkognito. Fienden förstår inte vad som händer förrän det är för sent.

Kan du bli mer specifik?

Torbjörn Sassersson: Nej.

Finns det andra sätt för ett nätmobbsoffer att få upprättelse?

Torbjörn Sassersson: Ja, den drabbade kan till exempel skriva en nätartikel på Sourze eller i Newsmill. Dessa två nättidningar utgör bra plattformar för dementier eller svar på tal, men åter igen, det är viktigt att inte väcka mer ont blod genom att skriva för utpekande. Det svåraste av allt kan vara att inte besvara ett angrepp alls.

Inte besvara alls, hur kan det vara lösningen på en nätmobb?

Torbjörn Sassersson: Människor älskar tyvärr skandaler och konflikter mellan personer. Dessa drar omedelbart till sig uppmärksamhet och alla vill lägga in sin åsikt i striden. Om nu inte ett svar eller ett försvar publiceras på webben dras omedelbart uppmärksamheten till någon annan konflikt istället. Så frånvaron av försvar eller attack kan vara bästa försvar. Angreppet som offret är utsatt för faller in i ett tomrum och glöms bort.

Det var smart. Kan du ge något exempel?

Torbjörn Sassersson: Jag tror det var den kinesiska krigsherren Sun Tzu som sa något i stil med att om du väntar tillräckligt länge kommer en dag din fiendes lik att flyta förbi i floden.

Eller flyta förbi på en dataskärm kanske?

Torbjörn Sassersson: Ja, kanske det.

_________________________

Läs mer om ORM skrivet av Torbjörn Sassersson på:

Realtid - Har ditt företag drabbats av dåligt rykte på webben?

Torbjörn Sasserssons webb

Trots vad man kan tro, är socialt nätverkande inte något nytt. Denna guide om sociala nätverk kommer att förklara att sociala nätverk egentligen har funnits under mycket längre tid än vad vi har funnits på webben. Vi har alla hört till sociala nätverk, och vi deltar fortfarande i sociala nätverk.

Detta guide om sociala nätverk kommer helt enkelt att hjälpa dig förstå webbens version av sociala nätverk.

Socialt nätverkande

Skolan är ett utmärkt exempel på grundläggande sociala nätverk i aktion. Det finns olika kretsar som idrottare, band, etc. Dessa kretsar är sociala grupper, och en person kan vara medlem i en av dem, medlem i flera, eller en medlem av ingen.

Att delta i ett socialt nätverk kan vara mycket som att flytta till en ny skola. På din första dag, har du inte några vänner. Men eftersom du lär känna dina nya klasskamrater, börjar du hitta folk med liknande intressen. Vissa vill gå med i grupper för att rivstarta deras sociala integration, medan andra är så blyga att de knappt lär känna någon.

Samhället som helhet är ett socialt nätverk, och grupperna består av gymnasieskolor, högskolor, studentföreningar, arbetsplats, arbete, industri, etc.

Har du någonsin träffat någon på en fest eller tillställning och insåg att du inte hade mycket att tala om förrän ni upptäckte att ni gick i samma skola? Plötsligt har ni mycket att prata om.

Sociala nätverk på nätet är inte mycket annorlunda. Till en början kommer du att vara utan vänner, men när du deltar mer och mer, kommer din kompislista växa. Och, likt livet, desto mer du deltar, desto mer får du ut av det.

Sociala nätverk – Guide – Vänner

Sociala nätverk byggs kring vänner konceptet. De är inte alltid kallade ”vänner”. LinkedIn, ett affärsinriktad socialt nätverk, kallar dem ”anslutningar.” Men de fungerar på ungefär samma sätt oavsett vad de kallas.

Vänner är betrodda medlemmar i sociala nätverk som ofta får göra saker som personer som inte är vänner inte får göra. Exempelvis kan du begränsa så att du inte får personliga meddelanden från någon som inte finns på din vänlista. Vissa sociala nätverk kan göra hela din profil privat till den breda allmänheten och endast tillåta vänner att visa den.

Vänner kan vara någon från en verklig vän till någon som har liknande intressen, till någon som bor i samma region, till någon som du helt enkelt fann intressant. I huvudsak är det någon som du vill hålla reda på på nätet.

På sociala nätverk kan du hitta vänner på olika sätt. Ofta finns sökfunktioner som gör att du kan söka efter vänner som är intresserade av samma hobbies, i en viss åldersgrupp, eller bor i en viss region i världen. Du kan också hitta vänner genom grupper.

Sociala nätverk – Guide – Grupper

Grundläggande grupper är en stad, en stat, en gymnasieskola, ett kollegium, etc. De flesta sociala nätverk kan du leta efter dessa typer av grupper, en gammal vän eller familjemedlem eller bara lära känna människor. Grupper kan också täcka intressen såsom videospel, sport, böcker, filmer, musik etc.

Grupper tjänar två syften.

Först är de ett bra sätt att träffa människor som delar samma intresse. Om du har alltid varit ett fan av Harry Potter-böckerna, kanske du är intresserad av att ansluta till en grupp som jobbar med Harry Potter och möta andra människor som tycker om böcker.

För det andra är de ett bra sätt att ta reda på mer om ämnet. Harry Potter-gruppen kan ha diskussioner om en viss tom rad i böcker eller tidpunkten för en kommande bok undertecknad av JK Rowling.

Sociala nätverk gör att du kan uttrycka dig på många olika sätt. Det mest grundläggande sättet att uttrycka sig på är att fylla i en profil som ger grundläggande information såsom dina hobbies, intressen, utbildning, arbete etc.

Flesta sociala nätverk kan du dessutom anpassa din profilsida med olika teman som kan omfatta färgschema och bakgrundsbild. Vissa tar det till det yttersta så att användarna kan plocka ut spellistor av sina favoritartister, videoklipp de finner roliga eller intressanta, och även widgets eller tredjeparts applikationer.

Sociala nätverk kan också innehålla en blogg för att låta folk veta vad som pågår, ett fotogalleri, eller andra former att uttrycka sig själv.

Sociala nätverk – Ha kul och gör affärer!

Det finns många olika skäl till att gå till ett socialt nätverk, allt från mötet med människor till att lära sig mer om ett ämne, men de två mest förekommande skälen är att ha roligt eller göra affärer.

Det roliga är enkelt, så länge du väljer rätt socialt nätverk och blir delaktiga. Inte alla sociala nätverk är skapade jämlika, naturligtvis, så det kan ta flera försök att finna rätt socialt nätverk för dig, men nya webbplatser för sociala nätverk poppar upp hela tidenså du bör kunna hitta någon som motsvarar dina förväntningar.

Sociala nätverk har också verksamhet som är mer än vänskapsinriktad. Om du tittar på MySpace hittar du profiler av skådespelare, musiker, komiker, etc. Dessa är människor som gör affärer på MySpace och ser till att utveckla en fansida. Men det går längre än så. Alla former av företag inrättar profiler på sociala nätverkssajter både för att hjälpa till att marknadsföra sina tjänster och att låta folk känna till aktuella nyheter.

Du och det sociala nätverket

För den som vill veta hur man kommer igång med sociala nätverk, är det första steget att identifiera vad du vill i ett socialt nätverk. Det finns många olika sociala nätverk. Vissa fokuserar på ett specifikt intresse såsom sport, musik eller film. Andra är av mer allmän natur som betjänar allmänheten i stort. Det finns ingen regel som säger att du inte kan vara en del av flera nätverk om du tycker att beslutet är svårt att göra.

Populära sociala nätverk och deras historia

Sociala nätverk på webben har funnits sedan mitten av 90-talet, men under de senaste åren har det exploderat av sociala nätverk på nätet. Web 2.0-initiativet har gjort modernt socialt nätverkande alltmer populärt och enklare att använda än den första vågen av webbplatser som inleddes på 90-talet.

Förra året gick Facebook förbi MySpace till att bli det mest populära sociala nätverket. Flixster fick också en stark ökning och LinkedIn ökade i popularitet eftersom fler människor vill fokusera på sitt jobb. Och medan Twitter är lika mycket en social meddelande plattform som ett socialt nätverk, är det ett av de mest populära sätten att nätverka.

Facebook grundades av Mark Zuckerberg. Facebook utformades som ett socialt nätverk för Harvard-studenter. Efteråt spreds nätverket från Harvard genom universitetsleden och senare öppnades Facebook för allmänheten år 2006.

MySpace startades 2003 som en drivande kraft i populariseringen av sociala nätverk och har fortfarande en stor betydelse. Som ett mycket anpassningsbart sociala nätverk, fortsätter MySpace att positionera sig i branschen.

Twitter: Det som började som en mikrobloggwebbplats har snabbt vuxit till en social meddelande-plattform och är ett av de största sociala nätverken i världen. Twitter är ett fenomen som överskrider sociala nätverk och ger utlopp för nyheter, trender, surr, bland många andra användningsområden.

Ning: Med ett socialt nätverk för att skapa sociala nätverk, tar Ning idén om grupper till en helt ny nivå. Möjligheten att skapa din egen community gör Ning till ett bra andra hem för organisationer och grupper ute efter att fylla de sociala tomrummen.

LinkedIn: Ett affärsinriktat socialt nätverk där medlemmar uppmanar folk att vara ”anslutningar” istället för ”vänner”. LinkedIn är ett kontaktsystem samt ett socialt nätverk, och har en fråga och svar-sektion liknande Yahoo Answers.

Xanga: En social bloggplats som arbetar med socialt nätverkande element med bloggning. Medlemmar får poäng för deltagande i området och kan spendera poäng på olika saker som att köpa mini-bilder att posta i kommentarerna från en väns blogg.

Män är mer aktiva än kvinnor.
Episervers undersökning visar också att fler har blivit positiva till att företag bjuder in till dialog på hemsidan.
70 procent av dem mellan 23-35 år ger pluspoäng till företag som ger möjlighet till dialog.

– Man kan se hur mycket som skrivs om varumärket, men det är inte lika enkelt att få en överblick om hur det ska uppfattas. Det finns lika mycket ironi som piratkopierade lost-avsnitt på nätet och frågan är hur all information ska hanteras, säger han till Dagensmedia.se. Många företag benämns dock oftast i en begränsad omfattning och då blir det mindre tidskrävande att analysera genom att faktiskt läsa inläggen.

Samtidigt säger Johan Hedberg att företag oftare reagerar på vad som skrivs i tidningen än i sociala medier. – Det vi ser är att många företag inte lägger samma vikt på vad som skrivs på olika forum på nätet, men blir det en insändare i exempelvis DN, då reagerar man, säger han. – Man pratar väldigt mycket om att företag är intresserade hur de omnämns på nätet, samtidigt är det minst lika viktigt och intressant att veta om någon inflytelserikt företag eller person skriver om varumärket. Stora företag anlitar oftast extern hjälp. Det handlar oftast om tillgången på resurser och kunskapen internt. Många företags ledningsgrupper är oftast inte uppväxta med internet. Johan Hedberg tror det är en generationsfråga. – Vi ser att detta kommer upp på dagordningen snabbare i allt större utsträckning numera. Oftast har företag en stor arbetsbelastning och tar in extern hjälp som ser det hela med friska ögon. Detta är oftast obruten mark och samarbetet med byråerna ses som ett långsiktigt arbete. Hur kommer man då närmare en bättre metod för att mäta tongångarna i sociala medier? – Artificiell intelligens känns som en bra början för att kunna förbättra kvaliteten och bättre kunna mäta tone of voice. Sen finns alltid manuell handpåläggning, men detta tar i nuläget längre tid, säger Johan Hedberg.